Jag fick praktikplatsen som jag sökte. På mitt senaste möte på Arbetsförmedlingen fick jag välja ut några praktikplatser som jag tyckte verkade okej från deras interna databas där företag annonser efter personer med rätt till praktik. Den här var en administrationsaktig tjänst på ett företag och verkade helt okej, för att inte säga intressant. Så jag skickade iväg min ansökan, utan att försöka hoppas särskilt mycket. Det är ju trots allt den första platsen jag söker. Egentligen borde jag ju bara se det hela som en träningssituation. Men så fick jag komma på intervju i måndags, och idag ringde han (klockan åtta på kvällen rättare sagt) och sa att de hade valt mig. Lilla mig. De hade träffat flera andra kandidater. Men de valde mig.

Jag är glad, det är jag. Men det har också lagt sig en tyngd över mina axlar. Den här är en praktikplats som kan övergå i anställning, det stod till och med i annonsen. Så det känns ju verkligen som att jag ska börja på ett nytt jobb. Så nu måste jag vara bra. Måste förstå saker snabbt när folk förklarar och inte verka dum i huvudet. Får inte få hjärnsläpp i viktiga situationer. Får inte. Måste vara en person som folk tycker om. Måste prestera.

Nu när jag började tänkte på det måste jag erkänna att jag nog är ganska livrädd för det här med praktiken. Livrädd för att jag inte kommer fatta ett dugg av arbetsuppgifterna eller verksamheten, fastän de förklarar pedagogiskt och tålmodigt, och att de kommer tänka att herregud, varför valde vi henne?. Om en och en halv vecka börjar det. Känner mig redan lite uppgiven. Men fortsättning följer, I guess. Här händer det grejer.