Jag gillar att blogga, tycker ändå att det fyller någon slags funktion, men jag blir bara deppig när jag vet att ingen kommer att läsa mina inlägg. Larvigt men sant. Jag kan lika gärna ta fram kulspetspennan och skriva i min dagbok på nattduksbordet. Jag skrev ett likgiltigt, osammanhängande inlägg i den i förrgår tror jag. Innan dess hade jag inte skrivit på ett och ett halvt år.
Äsch, du har ju mig. Jag följde typ 20-isch bloggar förut, nu läser jag bara din. Ta hand om dig! :)
SvaraRaderaSvar: Försökte skriva svar på din blogg, men det gick inte att kommentera, kom något felmeddelande..
SvaraRaderaHur som helst, så ja, jag har ju faktiskt dig, och det är jag sjukt glad för. Min bästa och enda bloggkompis. Och for your information: din blogg är den enda jag också läser. :)
Och angående ditt senaste inlägg.. Jag tycker att det är något väldigt fint att vara skör. Riktigt fina människor tenderar ofta att vara lite sköra, tror jag. Jag ska inte romantisera något som kan vara självdestruktivt och väldigt jobbigt att känna, men i min värld är i alla fall skörhet också en väldigt vacker egenskap.