Jag är inne på facebook och på newsfeeden längst upp i höger ser jag att han (ja, han) lyssnar på Mando Diao på Spotify. Det gör mig irriterad. Frustrerad. Varför måste han just lyssna på Mando Diao? Jag har alltid gillat deras musik. Ett tag för några år sen var deras låtar ungefär det enda som spelades i mina hörlurar. "The new boy", "You can't steel my love", "Annie's Angle", "God Knows", med mera. Jag skulle kunna räkna upp hur många som helst. Ett soundtrack till en period i mitt liv. En del av mig. Så kan jag inte få ha de där låtarna ifred, bara som mina? Varför måste du inkräkta och färga dem med din existens så att jag ofrivilligt kommer att börja tänka på dig när jag hör dem?
För jag kan ju inte se på dig på något annat sätt än som någon som jag kommer träffa en gång och sedan aldrig se mer igen. Även om jag försöker kan jag inte föreställa mig något annat scenario. Hur synd det än är. Tanken på dig för inte med sig några som helst positiva känslor hos mig.
När jag tänker på dig blir jag irriterad. Som om det är du som har gjort så att jag mår dåligt. Som om du utsätter mig för det här med vilja. Men det gör du ju inte. Naturligtvis inte. Du är en fin och underbar person. Jag var kär i dig. Jag fattar för mitt liv inte hur jag kan känna ilska mot dig. Det får mig att känna ännu mer självförakt. Usch. USCH. Okej att det känns som om du kommer att bli sjukt besviken när du träffar mig, men varför är jag arg på dig för det? Varför verkar mitt inre tycka att jag har rätt att reagera med ilska mot någon bara för att jag känner att jag inte duger för den?
Och kan du kanske höra av dig om när du hade tänkt att vi skulle ses? Det var mer än en och en halv vecka sedan du sa att du skulle höra av dig när du visste en helg som passade. Har du så mycket att göra? Eller är jag inte så viktig? Men det var ju faktiskt du som tog initiativ till att träffas? Jag känner irritationen öka i styrka. Och där kommer självföraktet - för att jag känner irritation - som ett brev på posten.
Hur sjukt och självdestruktivt det än låter så vill jag ju bara få vårt möte överstökat. Jag har inte lust att tänka på dig mer nu. Du får mig bara att upptäcka fler och fler dåliga sidor hos mig själv. Det tär för mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar